Take me there

När det gäller att göra verklighet av sina drömmar så är jag själv faktiskt min största förebild. Det är så det ska vara, man kan aldrig bli lik en annan människa hur mycket man än försöker, bara den personen man ser sig själv vara i framtiden. Jag har kryssat av väldigt mycket på min "bucket-list" redan, men en sak som jag har på hjärnan hela tiden, som jag längtar så otroligt mycket efter, är Kanada. Min timmerstuga långt uppe i bergen i Kananaskis eller Canmore omsvept av skog, med några få hästar precis bredvid i en lösdrift precis lika fin och utsmyckad som stugan. Takfönstret jag ska ha över sovrummet som är riktat mot norr för att kunna se norrsken om natten. Vedspisen. Bilen som jag lätt kommer kunna ta mig direkt till Banff eller Jasper med. Alla kunder till företaget, som är del av en helt annan häst-kultur än den som finns här i Sverige, en sådan som jag känner passar mig mycket bättre. Närheten till BC, full med regnskog och vackra stränder och klippformationer. Bergskedjan Klippiga Bergen är något speciellt. Det är något som drar mig in. Det går inte att motstå. Sverige är annorlunda, det är inte tillräckligt på något sätt, inte vilt nog. Jag bara måste dit så fort som möjligt. Frågan är bara, ska jag sätta min ambition eller en dröm först?

Sol


Nu var det hela tre månader sedan jag var i skolan. Det känns lite surrealistiskt, men jag har nu tagit mig förbi den mörkaste delen av vintern och våren är på ingång. Jag har varit på praktik hela denna tiden vilket har inneburit att jag oftast fått köra 24 mil med bilen varje dag, så mycket tid har gått åt. Det har varit jättekul men tiden har verkligen gått fort, nu är det februari och vi har ljust ända till halv sex igen. Jag har knappt haft någon tid och ork till att ge mig ut på mina vanliga småäventyr, förutom lite längdskidåkning, lite bergsklättring i snön och skridskoåkning i fjällen en gång. Men nu när ljuset är påväg tillbaka blir jag inspirerad igen, inte bara till att ge mig ut i naturen av annan anledning än min häst utan även till att få igång mitt företag. Ibland känner jag nästan att jag har för mycket jag vill göra, så då blir jag istället oproduktiv och fastnar framför ett tv-spel istället. Just det ja, jag fick en TV. Den förstör mitt liv, men är bra tidsfördriv mörka vinterkvällar när vädret varit tråkigt. Jag insåg att allt jag älskar att göra är så väderberoende, vandra, vara ute med hästen, fotografera, campa... så det var väl bara positivt att skaffa mig lite inomhus-leksaker med. För nu är det inte länge tills jag kan beställa min efterlängtade drönare! Oj vad jag längtar efter att flyga ut och filma all vacker natur här!